Problemen med mössor är många. Dom kan klias, vara för varma, inte tillräckligt varma, formlösa, tappa formen, noppriga, tråkiga, lite för kul, dom åker upp i nacken när man har en större halsduk alt krage på jackan, dom tappas bort och det värsta av allt. Den ofrånkomliga mössfrisyren. Usch. Ja problemen med mössor är många.
Men mössor kan även säga väldigt mycket om personen. En mössa kan avslöja att du håller på ett visst lag i någon form av sport, att du gillar en viss typ av artist, att du är urkass på att sticka mössor (alt bra, men det är inte så vanligt), att du köpt ett 2-pack mössor på h&m i farten när ändå ungarna skulle ha ett gäng mössor, att du inte bryr dig så mycket om att du går runt med ett dött djur på huvudet, att du vill smälta in och ha en mössa som inte sticker ut, att du vill sticka ut, att du bara tog den där mössan med ica-loggan på i all hast. Mm.
Mössor säger mycket helt enkelt.
Själv har jag en blå mössa. Den är inte vidare snygg, men jag är en person som allt som oftast klär mig i väldigt "tråkiga" färger. Svart, vitt, beige, grått, mörkblått.. Så en blå mössa som syns passade bra till svarta jackan, svarta skorna och svarta handskarna (som för övrigt kommer från ett dött djur).
Kornelia tror att min mössa är en mössa som bara mammor får ha. Ja, jag ljuger ibland för att slippa situationen som uppstår när hon vägrar alla andra mössor utom just min mössa som hade ramlat ner till halsen på henne.
Kornelia älskar mössor. Hon har många mössor men vill ändå ha Filippas. Så ibland trycker hon på de alldeles för små mössorna. Men fine. Låt gå, mössor är personligt och alla har rätt att uttrycka sin personliga stil.
Kepsar är snarlika. Dock uppstår inte riktigt alla problem som finns med mössan. Men nästan. Men mössor låg mer rätt i tiden, så det fick bli en liten analys av det idag. Här kommer en bild på min blå mössa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar