Hemma igen. Och mår finfint!

Hemkommen från min lilla sjukhustripp. Strax innan 12 kom familjen för att hämta ut mig. Kornelia berättade för sköterskorna att hon var där för att hämta mamma. :) Hörde henne i korridoren innan dom kom in på rummet. Värmde gott kan jag lova.
Finfina blommor fick jag av min kära make också. Kändes underbart att få komma hem! Trots att det bara var ett dygn det handlade om.

Mådde ju liksom som vanligt större delen av gårdagen. Och natten var lugn och skön den med. Kändes lite som en tråkig hotellvistelse. Ett stort rum för mig själv då min "rumskamrat" hade permission, en stor tv, massor av tidningar, fika, kaffe och trevlig personal som kom och pysslade om mig. I och för sig sköter jag gärna om mig själv. Men dom kom med kaffe på sängen och var så trevliga så. Dom påpekade även att det var skönt med en enkel patient. Givetvis sagt med glimten i ögat.
Märkte även av deras glädje över att arbetshelgen närmade sig sitt slut. Förstår dom, och vet precis hur den där känslan känns. När man slutar på söndagskvällen efter en hel jobbhelg. Den känslan är underbar.

Men min status då. Jo, en dum sten som sitter skitdumt till, förhöjda levervärden idag igen. Och en operation som ska ske inom en månad. Vi får väl se hur det blir med det. Men jag är uppsatt i växjö/ljungby för att snabba på processen lite.
Idag när dom hade sin rond (Kirurg, sköterska, samt 2 snubbar till som jag antar skulle lära sig något) så trycktes och klämdes det. Dock kändes det knappt. Hade det gjort ont hade dom opererat nu. Puuh, det hade jag då inte varit redo för.

Jag har lite saker att dona med, nu när det blev så lustigt och hastigt eller ja, akut som det kallas så hanns ju inte benen rakas, naglarna var omålade och håret var inte nytvättat. Hade jag varit beredd på vad som komma skulle så hade jag givetvis tagit hand om allt det innan.
Nu hinner jag med det tills nästa gång i alla fall. Rakade benen idag när jag kom hem. Just utifall det uppstår under kommande dygn.

Tydligen så såg det inte så positivt ut till att jag skulle slippa samma upplevelse igen då en sten satt precis i öppningen mellan gallblåsa och gångar. Vi hoppas på att den trillar ner i blåsan. Men levervärdena tyder tyvärr på motsatsen. Men har jag tur (som jag tycker att jag är värd) så hinner det inte bli något skit innan operationen. Håll tummarna för mig! :)

Imorgon får Marcus gå till jobbet. Jag känner ju mig som vanligt. Bara maten som jag får se upp med. "Får" ju inte äta något. Inte ens lax.
Här blir det mycket vänlig mat ett tag framöver. Samt att hålla sig undan från det mesta som är gott.

Kornelia hålls hemma från förskolan imorgon. Tydligen ett fall av magsjuka. Det vill vi INTE ha. Bara jag som ska iväg och ta prover på vc imorgon. Annars blir det lugnt och skönt! Hoppas på mer snö så kan vi ta pulkan med oss. :)