Glad i hågen så traskade vi till dagis. För att inse när vi kom in att det var en del sjuka idag. Vilket resulterade i vikarier. Men det var nog inte den stora saken. Utan att en av vikarierna råkade vara man. hjälp! Kornelia har en viss tendens att vara ganska så blyg inför främmande män. Så även idag. Efter 10 minuter fattade jag beslutet att gå ändå. Och hon var ledsen. Min lilla, lilla hönapöna var ledsen när jag lämnade henne.
Lämnade henne till en av de vanliga pedagogerna som jag vet att hon tycker kanonmycket om. Men hon kände sig kanske inte helt säker.
Ringde ner efter ett tag för att kolla läget. Då var allt bra igen. *Puuh*. Och dom lovade att höra av sig om hon skulle vara ledsen eller så. Ja, då rycker mamma ut!
Hoppas att hon är på ett annat humör imorgon, annars är risken stor att jag plockar med henne hem igen.
När vi kom hem så bumsade Filippa ner i sängen. Jag passade på att plocka lite, och skriva ner lite i Kornelias bok. Inte den där vanliga boken "allt om mig" typ. Nej, jag har även en bok där jag skriver saker som händer i hennes liv. Ní vet sådant som man säger "detta måste man komma ihåg". Och nej, man kommer inte ihåg. Så därför får man skriva ner det. Tyvärr är jag inte så bra på det. Men ibland så. :) Ska köpa en sådan åt Filippa också. Kanske tycker dom det är kul att läsa när dom blir äldre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar